Nya elnätsavgiften 2026

Vad förändras - och när?
Under 2026 får HEMABs elnätsavgift en ny komponent: Effektavgiften. Den baseras på kundens effekttoppar under fakturamånaden. Enkelt förklarat kan man säga att avgiften blir lägre ju mer man sprider ut sin totala förbrukning över dygnet. Fasta avgiften och överföringsavgiften som redan finns på elnätsavgiften sänks för att ge utrymme för effektavgiften. Införelsedatum för 16 A till 63 A: 1 juli 2026. 80 A och uppåt: 1 januari 2026.

Varför införs effektavgiften?
Alla elnätsföretag måste göra detta enligt lagkrav. Syftet är att minska risken för effektbrist och effekttoppar, alltså när många använder mycket el samtidigt - och kapaciteten för elproduktionen eller elnätet överstigs tillfälligt. På så vis undviker vi bland annat störningar, dyr utbyggnad av nätet och höjda priser.

Hur räknas avgiften ut?
Effektavgiften grundas på dina tre högsta timmar av genomsnittlig elförbrukning under tre olika dagar varje månad. Snittet av dessa multipliceras med en effekttariff (kr/kW) utifrån vilket abonnemang du har - och resultatet blir det du sedan betalar i effektavgift. Förändringen handlar alltså främst om när du förbrukar din el.

Hur kan jag påverka kostnaden?
Genom att sprida ut din elanvändning över dygnet och flytta hög förbrukning från höglasttid (vardagar, kl 06-20, nov-mars) till låglasttid (all övrig tid) kan du sänka din effektavgift och hålla nere kostnaderna. Notera att de redan befintliga avgifterna i elnätsavgiften (fast avgift och överföringsavgift) sänks för att ge utrymme för effektavgiften.

Vilka står bakom besluten?
Införandet är inget beslut HEMAB har tagit, utan grundar sig i svenska lagändringar och EU:s energi- och klimatpolitik (bland annat Fit for 55). Riksdagen har beslutat om lagar som kräver att nättariffer ska utformas så att elnätet används effektivt. Energimarknadsinspektionen (Ei) har därefter tagit fram föreskrifter som gör det obligatoriskt för alla svenska elnätsföretag att införa effektbaserade avgifter senast den 1 januari 2027.

Trots att behovet av energi ökar stadigt i samhället har vi faktiskt ingen allmän elbrist i Sverige - men däremot har risken för effektbrist blivit större. Vad är skillnaden? Jo, elbrist handlar om att samhällets sammanlagda energibehov är större än totala mängden som kan produceras över en lite längre period, till exempel vinterhalvåret. Effektbrist däremot uppstår när efterfrågan på el vid ett specifikt tillfälle är större än den elproduktion och/eller överföringskapacitet som finns tillgänglig precis just där och då.

Man kan likna det vid vattnet som kommer ur kranen i köket. Även om det finns tillräckligt med vatten för hushållets totala behov så blir det genast knepigt om flera personer ska dricka vatten, fylla en stor kastrull och diska exakt samtidigt vid samma kran.

När många hushåll och företag förbrukar mycket el samtidigt kan vi som elnätsföretag se så kallade effekttoppar i elnätet - främst under morgonen och mot kvällen när vi till exempel duschar, fönar håret, startar vattenkokaren, tvättar kläder och lagar mat. Denna typ av “trafikstockning” är huvudorsak till effektbrist och inträffar oftare på vintern då elnätet är betydligt mer belastat.

För att undvika effektbrist pågår det en ständig utveckling och utbyggnad av Sveriges elnät - men det är en ganska komplicerad, långsam och inte minst kostsam process. Det snabbaste och mest kostnadseffektiva alternativet är att vi alla elkonsumenter ser över vårt förbrukningsbeteende och försöker samsas om utrymmet och tillgänglig elproduktion. När det blir kö till att ta vatten i köket så är kanske inte det första man gör är att installera en till kran - utan istället ser man till att helt enkelt ta vatten vid olika tidpunkter.

Så avgiftsförändringarna handlar alltså inte främst om att påverka totalmängden el vi använder - utan mer om när vi väljer att förbruka den.

Effektbrist kan få flera negativa följder, till exempel högre elpriser, risk för störningar i elnätet eller i värsta (och mycket sällsynta) fall att elen tillfälligt stängs av för vissa kunder eller geografiska områden, så kallad förbrukningsfrånkoppling. Sverige har en särskild reserv som kan användas i undantagsfall – till exempel äldre kraftverk som är dyra och fossilbaserade, samt företag som mot ersättning kan minska sin elförbrukning tillfälligt.

Utöver kampen mot effektbrist i vårt nationella elnät så arbetar hela Europeiska unionen för att undvika en miljö- och energikris. Fit for 55 är EU:s klimatpaket inom ramen för European Green Deal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 jämfört med 1990. Det innebär bland annat skärpta krav på förnybar energi, snabbare utfasning av fossila bränslen - och högre energieffektivitet.

För att främja ett effektivt nyttjande av elnätet och minska risken för effektbrist beslutade riksdagen 2018 om ändringar i ellagen. Syftet är att skapa incitament för både hushåll och företag att använda det befintliga nätet smartare – vilket bidrar till att undvika en kostsam utbyggnad och hålla nere kostnaderna för både kunder och nätbolag.

Energimarknadsinspektionen (Ei) fick sedan i uppdrag att ta fram de nationella regler och ramar som alla svenska elnätsföretag måste följa. Dessa föreskrifter gör effektbaserade tariffer obligatoriska senast den 1 januari 2027.

Den stora förändringen är att elnätsavgiften måste enligt ny lagstiftning kompletteras med en ny komponent: Effektavgiften.

Effektavgiften baseras på en effekttariff i kronor per kilowatt som varierar beroende på vilken abonnemangstyp kunden har. För att fastställa vad en kund ska betala i effektavgift tittar man på de tre timmarna med högst genomsnittligt effektuttag (timmedeleffekt) som kunden har haft under tre separata dygn den månaden. Snittet av dessa är det man sedan tar gånger effekttariffen som gäller för aktuellt abonnemang.

Så med den nya effektavgiften är det alltså viktigt att sprida ut sin elanvändning över dygnet och undvika höga toppar då det är dessa som avgör hur mycket du som kund ska betala.

Alla elnätsföretag ska enligt nya lagkraven definiera vad som är deras höglasttid och låglasttid, alltså när deras nät generellt är högbelastat eller inte. Den stora fördelen med förbrukning under låglasttid är att då räknas bara hälften av ens effektuttag. Under denna period är det alltså extra smart att sprida ut energikrävande aktiviteter som till exempel köra tvättmaskinen och diskmaskinen samt att ladda bilen.

Låter det krångligt? Vi förstår! Enkelt förklarat: man tjänar alltid på att försöka sprida ut sin elanvändning så mycket som möjligt under dygnet - allra helst under låglasttid.

Från 1 juli 2026 kommer nya elnätsavgiften med effektavgiften börja gälla för majoriteten av våra kunder, från 16 A till 63 A.

För våra hög- och lågspänningskunder (HSP & LSP) - från 80 A och uppåt - kommer nya avgiften införas redan 1 januari 2026.

Precis som tidigare kommer elnätsavgiften från oss bestå av en fast avgift, en överföringsavgift (energiavgift) och eventuella kundspecifika avgifter för kunder med specialanslutningar. Fasta avgiften och överföringsavgiften sänks - och den helt nya effektavgiften tillkommer:

• Fast avgift. Sänks! Avgiften du betalar för själva abonnemanget enligt en fast prislista.
• Överföringsavgift. Sänks! Hette tidigare Energiavgift och är baserad på mängden el som överförts under aktuell fakturaperiod.
• Kundspecifik avgift. Gäller i princip inga privata hushåll utan främst kunder med högkapacitetsanslutningar med så kallad abonnerad effekt.
• Effektavgift. NY! Baseras på två komponenter: 1) effekttariffen, en avgift i kr/kW som varierar utifrån abonnemang och 2) toppmedelvärdet, alltså medelvärdet av kundens tre högsta effekttimmar (timmedeleffekt) under tre separata dygn under aktuell fakturaperiod. Man gångrar dessa med varandra vilket ger den slutgiltiga effektavgiften på fakturan. Enkelt förklarat: Ju mer kunden sprider ut sin elförbrukning över dygnet - speciellt under låglasttid - desto lägre avgift.

Precis som tidigare tillkommer också den statliga energiskatten.

Från 1 juli 2026 får hushåll och näringsidkare med mätarsäkring mellan 16 A och 63 A nya elnätsavgiften (tidigare avgift inom parentes):

Från och med 1 januari 2026 kommer våra företagskunder med abonnemang för lågspänning (LSP) och högspänning (HSP) gå över till den nya elnätsavgiften. Notera att till LSP-gruppen räknas nu även abonnemangen för 80 A upp till 200 A:

Efter analyser av vårt elnät så har vi kunnat fastställa att vår höglasttid är:

Vardagar klockan 06:00 - 20:00 under perioden november-mars.

All övrig tid är låglasttid.

Det innebär alltså att under en klar majoritet av året - april till oktober samt alla helger - räknas ditt effektuttag bara till hälften dygnet runt i uträkningen av din effektavgift. Anledningen är helt enkelt att vi förbrukar mycket mer el när det är kallt och mörkt så det är under vinterhalvåret vi behöver hjälpas åt att dela på kapaciteten i nätet.

Notera att detta inte påverkar dig som kund förrän nya elnätsavgiften börjar gälla för just ditt abonnemang.

Det är såklart svårt att säga exakt hur just din elnätsavgift kommer påverkas, men generellt kan man säga att en majoritet av våra kunder som inte ändrar sitt beteende alls kommer att få en ökad elnätskostnad. Så här ser vår beräkning ut:

Detta är en genomsnittlig uppskattning i scenarion där kunderna använder elen på exakt samma sätt som tidigare. Det finns alltså många möjligheter att sänka sina kostnader om man istället sprider ut sin elanvändning mer över dygnet – allra helst under låglasttid.

Det kan tyckas märkligt att en grupp med abonnemang för lägsta möjliga kapacitet riskerar att få ökade kostnader jämfört med stora förbrukare - till exempel abonnemang för 63 A som beräknas få en lägre elnätsavgift trots oförändrat beteende! Här försöker vi förklara varför det kan se ut så:

• Först och främst: Beräkningen bygger på att snittkunden inte förändrar sitt beteende alls – det finns alltså mycket man kan göra för att hålla nere kostnaderna.
• Effektavgiften handlar inte om hur mycket du förbrukar totalt. Det som avgör är hur höga effekttoppar du har - alltså de timmar du har förbrukat mest el samtidigt under månaden. Därför kan ett hushåll som har låg total förbrukning - men som har ett par tillfällen av väldigt hög samtidig förbrukning - få en högre effektavgift jämfört med en kund med betydligt högre totalförbrukning men som har låga effekttoppar.
• 16 V är den av våra kundgrupper som orsakar de högsta effekttopparna i vårt elnät. Därför vill vi säkerställa att det finns tydliga incitament för ändrat beteende då även små justeringar i denna grupp ger stora positiva effekter.
• Ytterligare en faktor är HEMABs mångåriga ambition att ha länets lägsta elnätsavgift. Detta har inneburit att vi inte har följt med övrig bransch och att 16 V-gruppen med tid har blivit underfinansierad.
• Dessutom spelar så kallad abonnerad effekt in. Det är en lite krånglig teknisk term men enkelt förklarat har kunder med vissa högkapacitetsabonnemang i förväg fått uppge vilken toppeffekt de ska komma upp i. Om kunden överstiger den toppeffekt man uppgett kan man behöva betala en extra avgift - så för att säkerställa att så inte sker så har kunderna “tagit i" lite. Man har alltså betalat lite för mycket varje månad för att undvika en mycket högre avgift. Framöver ska man betala mer enligt uppmätt effekt istället, vilket gör att totalkostnaden alltså sjunker direkt så fort nya elnätstariffen börjar gälla.