Nya elnätsavgiften 2026

Vad förändras - och när?
Under 2026 får HEMABs elnätsavgift en ny komponent: Effektavgiften. Den baseras på kundens effekttoppar under fakturamånaden. Enkelt förklarat kan man säga att avgiften blir lägre ju mer man sprider ut sin totala förbrukning över dygnet. Fasta avgiften och överföringsavgiften som redan finns på elnätsavgiften sänks för att ge utrymme för effektavgiften. Införelsedatum för 16 A till 63 A: 1 juli 2026. 80 A och uppåt: 1 januari 2026.

Varför införs effektavgiften?
Alla elnätsföretag måste göra detta enligt lagkrav. Syftet är att minska risken för effektbrist och effekttoppar, alltså när många använder mycket el samtidigt - och kapaciteten för elproduktionen eller elnätet överstigs tillfälligt. På så vis undviker vi bland annat störningar, dyr utbyggnad av nätet och höjda priser.

Hur räknas avgiften ut?
Effektavgiften grundas på dina tre högsta timmar av genomsnittlig elförbrukning under tre olika dagar varje månad. Snittet av dessa multipliceras med priset per kilowatt i effekttariffen som gäller för ditt abonnemang - och resultatet blir det du sedan betalar i effektavgift. Förändringen handlar alltså främst om när du förbrukar din el.

Hur kan jag påverka kostnaden?
Genom att sprida ut din elanvändning över dygnet och flytta hög förbrukning från höglasttid (vardagar, kl 06-20, nov-mars) till låglasttid (all övrig tid) kan du sänka din effektavgift och hålla nere kostnaderna. Notera att de redan befintliga avgifterna i elnätsavgiften (fast avgift och överföringsavgift) sänks för att ge utrymme för effektavgiften. För råd om säker elanvändning hänvisar vi till Elsäkerhetsverket Länk till annan webbplats..

Vilka står bakom besluten?
Införandet är inget beslut HEMAB har tagit, utan grundar sig i svenska lagändringar och EU:s energi- och klimatpolitik (bland annat Fit for 55). Riksdagen har beslutat om lagar som kräver att nättariffer ska utformas så att elnätet används effektivt. Energimarknadsinspektionen (Ei) har därefter tagit fram föreskrifter som gör det obligatoriskt för alla svenska elnätsföretag att införa effektbaserade avgifter senast den 1 januari 2027.

Behovet av energi ökar stadigt i samhället och det pratas ofta om risk för elbrist i Sverige - men kanske är effektbrist ett större hot. Vad är skillnaden? Jo, elbrist handlar om att samhällets sammanlagda energibehov är större än totala mängden som kan produceras över en lite längre period, till exempel vinterhalvåret. Effektbrist däremot uppstår när efterfrågan på el vid ett specifikt tillfälle är större än den elproduktion och/eller överföringskapacitet som finns tillgänglig precis just där och då.

Man kan likna det vid vattnet som kommer ur kranen i köket. Även om det finns tillräckligt med vatten för hushållets totala behov så blir det genast knepigt om flera personer ska dricka vatten, fylla en stor kastrull och diska exakt samtidigt vid samma kran.

När många hushåll och företag förbrukar mycket el samtidigt kan vi som elnätsföretag se så kallade effekttoppar i elnätet - främst under morgonen och mot kvällen när vi till exempel duschar, fönar håret, startar vattenkokaren, tvättar kläder och lagar mat. Denna typ av “trafikstockning” är huvudorsak till effektbrist och inträffar oftare på vintern då elnätet är betydligt mer belastat.

För att undvika effektbrist pågår det en ständig utveckling och utbyggnad av Sveriges elnät - men det är en ganska komplicerad, långsam och inte minst kostsam process. Det snabbaste och mest kostnadseffektiva alternativet är att vi alla elkonsumenter ser över vårt förbrukningsbeteende och försöker samsas om utrymmet och tillgänglig elproduktion. När det blir kö till att ta vatten i köket så är kanske inte det första man gör är att installera en till kran - utan istället ser man till att helt enkelt ta vatten vid olika tidpunkter.

Så avgiftsförändringarna handlar alltså inte främst om att påverka totalmängden el vi använder - utan mer om när vi väljer att förbruka den.

Effektbrist kan få flera negativa följder, till exempel högre elpriser, risk för störningar i elnätet eller i värsta (och mycket sällsynta) fall att elen tillfälligt stängs av för vissa kunder eller geografiska områden, så kallad förbrukningsfrånkoppling. Sverige har en särskild reserv som kan användas i undantagsfall – till exempel äldre kraftverk som är dyra och fossilbaserade, samt företag som mot ersättning kan minska sin elförbrukning tillfälligt.

Utöver kampen mot effektbrist i vårt nationella elnät så arbetar hela Europeiska unionen för att undvika en miljö- och energikris. Fit for 55 är EU:s klimatpaket inom ramen för European Green Deal som syftar till att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 % till 2030 jämfört med 1990. Det innebär bland annat skärpta krav på förnybar energi, snabbare utfasning av fossila bränslen - och högre energieffektivitet.

För att främja ett effektivt nyttjande av elnätet och minska risken för effektbrist beslutade riksdagen 2018 om ändringar i ellagen. Syftet är att skapa incitament för både hushåll och företag att använda det befintliga nätet smartare – vilket bidrar till att undvika en kostsam utbyggnad och hålla nere kostnaderna för både kunder och nätbolag.

Energimarknadsinspektionen (Ei) fick sedan i uppdrag att ta fram de nationella regler och ramar som alla svenska elnätsföretag måste följa. Dessa föreskrifter gör effektbaserade tariffer obligatoriska senast den 1 januari 2027.

Den stora förändringen är att elnätsavgiften måste enligt ny lagstiftning kompletteras med en ny komponent: Effektavgiften.

Effektavgiften räknas ut genom en effekttariff som varierar utifrån vilket abonnemang kunden har. För att fastställa vad en kund ska betala i effektavgift tittar man på de tre timmarna med högst genomsnittligt effektuttag (timmedeleffekt) som kunden har haft under tre separata dygn den månaden. Snittet av dessa är det man sedan mutliplicerar med effekttariffens pris (kr/kW) som gäller för aktuellt abonnemang.

Så med den nya effektavgiften är det alltså viktigt att sprida ut sin elanvändning över dygnet och undvika höga toppar då det är dessa som avgör hur mycket du som kund ska betala.

Alla elnätsföretag ska enligt nya lagkraven definiera vad som är deras höglasttid och låglasttid, alltså när deras nät generellt är högbelastat eller inte. Den stora fördelen med förbrukning under låglasttid är att då räknas bara hälften av ens effektuttag. Under denna period är det alltså extra smart att sprida ut energikrävande aktiviteter som till exempel köra tvättmaskinen och diskmaskinen samt att ladda bilen.

Låter det krångligt? Vi förstår! Enkelt förklarat: man tjänar alltid på att försöka sprida ut sin elanvändning så mycket som möjligt under dygnet - allra helst under låglasttid.

Från 1 juli 2026 kommer nya elnätsavgiften med effektavgiften börja gälla för majoriteten av våra kunder, från 16 A till 63 A.

För våra hög- och lågspänningskunder (HSP & LSP) - från 80 A och uppåt - kommer nya avgiften införas redan 1 januari 2026.

Precis som tidigare kommer elnätsavgiften från oss bestå av en fast avgift, en överföringsavgift (energiavgift) och eventuella kundspecifika avgifter för kunder med specialanslutningar. Fasta avgiften och överföringsavgiften sänks - och den helt nya effektavgiften tillkommer:

• Fast avgift. Sänks! Avgiften du betalar för själva abonnemanget enligt en fast prislista.
• Överföringsavgift. Sänks! Hette tidigare Energiavgift och är baserad på mängden el som överförts under aktuell fakturaperiod.
• Kundspecifik avgift. Gäller i princip inga privata hushåll utan främst kunder med högkapacitetsanslutningar med så kallad abonnerad effekt.
• Effektavgift. NY! Baseras på 1) effekttariffens pris (kr/kW) som varierar utifrån abonnemang och 2) kundens toppmedelvärde, alltså medelvärdet av kundens tre högsta effekttimmar (timmedeleffekter) under tre separata dygn under aktuell fakturaperiod. Man multiplicerar dessa med varandra vilket ger den slutgiltiga effektavgiften på fakturan. Enkelt förklarat: Ju mer kunden sprider ut sin elförbrukning över dygnet - speciellt under låglasttid - desto lägre avgift.

Precis som tidigare tillkommer också den statliga energiskatten. En gång per år finns även myndighetsavgifter (elsäkerhetsavgift, elberedskapsavgift och nätövervakningsavgift) med på elnätsfakturan. Dessa skatter och myndighetsavgifter tas ut enligt lag och tillfaller inte HEMAB.

Efter analyser av vårt elnät så har vi kunnat fastställa att vår höglasttid är:

Vardagar klockan 06:00 - 20:00 under perioden november-mars.

All övrig tid är låglasttid.

Det innebär alltså att under en klar majoritet av året - april till oktober samt alla helger - räknas ditt effektuttag bara till hälften dygnet runt i uträkningen av din effektavgift. Anledningen är helt enkelt att vi förbrukar mycket mer el när det är kallt och mörkt så det är under vinterhalvåret vi behöver hjälpas åt att dela på kapaciteten i nätet.

Notera att detta inte påverkar dig som kund förrän nya elnätsavgiften börjar gälla för just ditt abonnemang.

Ju snabbare vi som samhälle kommer igång med att sprida ut vår förbrukning mer över dygnet, desto bättre. Avgiften införs ju för att ge alla elkonsumenter anledning att flytta hög förbrukning från tider då många använder mycket el samtidigt (höglasttid) då nätet riskerar bli överbelastat (effektbrist). På så vis undviker vi bland annat störningar, dyr utbyggnad av nätet och höjda priser som direktföljd.

Effektavgiften införs olika datum beroende på vilket abonnemang man har:

1 januari 2026 - Hög- och lågspänningskunder (HSP & LSP) - från 80 A och uppåt

1 juli 2026 - 16 A till 63 A (våra vanligaste abonnemang)

Det finns dels administrativa skäl för detta gradvisa införande då det kräver mycket av vår organisation att ställa om.

Sedan ser vi fördelar att låta majoriteten av våra kunder få nya avgiften under sommarhalvåret då det är låglasttid dygnet runt då man - väldigt förenklat - kan säga att effektavgiften blir hälften så hög. På så vis införs avgiften på ett ”mjukt” sätt och berörda kunder kan mer gradvis se hur elnätsavgiften förändras när elförbrukningen sedan ökar under hösten och vintern - och hur man med ganska enkla medel kan hålla nere kostnaden. Det vill säga: Om man sprider ut sin förbrukning över dygnet - speciellt under låglasttid (kvällar, nätter, helger, dygnet runt sommartid) - så kommer man hålla nere effektavgiften.

Det är svårt att säga exakt hur just din elnätsavgift kommer påverkas, men generellt kan man säga att en majoritet av våra kunder som inte ändrar sitt beteende alls kommer att få en ökad elnätskostnad. Så här ser vår genomsnittliga beräkning ut:

Detta är en genomsnittlig uppskattning i scenarion där kunderna använder elen på exakt samma sätt som tidigare. Det finns alltså många möjligheter att sänka sina kostnader om man istället sprider ut sin elanvändning mer över dygnet – allra helst under låglasttid.

Tidigare presenterade vi genomsnittliga kostnader och förändringar även i kronor men då dessa lätt kunde misstolkas har vi valt att enbart behålla procentsatsen.

Det kan tyckas märkligt att en grupp med abonnemang för lägsta möjliga kapacitet riskerar att få ökade kostnader jämfört med stora förbrukare - till exempel abonnemang för 63 A som beräknas få en lägre elnätsavgift trots oförändrat beteende! Här försöker vi förklara varför det kan se ut så:

• Beräkningarna bygger på att snittkunden inte förändrar sitt beteende alls – det finns alltså mycket man kan göra för att hålla nere kostnaderna.
• Effektavgiften handlar inte om din totalförbrukning. Det som avgör är hur höga effekttoppar du har - alltså de timmar du har förbrukat mest el samtidigt under månaden. Därför kan ett hushåll som har låg total förbrukning - men som har ett par tillfällen av väldigt hög samtidig förbrukning - få en högre effektavgift jämfört med en kund med betydligt högre totalförbrukning men som har låga effekttoppar.
• 16 A Villa är den av våra kundgrupper som orsakar de högsta effekttopparna i vårt elnät. Med effektavgiften finns därmed ett tydligt incitament för ändrat beteende.
• 16 A Lägenhet får ett lägre pris per kW i sin effekttariff. En förbrukad kilowattimme i enskild villa kräver mer av elnätet än i en lägenhet där fler hushåll delar på samma utrustning och elledning - därför får 16 A Lägenhet en lägre effekttariff än 16 A Villa. Det förklarar skillnaden mellan de två grupperna.
• Ytterligare en faktor är HEMABs mångåriga ambition att ha länets lägsta elnätsavgift. Detta har inneburit att vi inte har följt med övrig bransch och att 16 A Villa-gruppen med tid har blivit underfinansierad.

Det korta svaret: En förbrukad kilowattimme i en enskild villa kräver mer av elnätet än i en lägenhet där fler hushåll delar på samma utrustning och elledning.

Det längre svaret: Effektavgiften handlar inte enbart om effektuttag i kilowatt - det finns även rent tekniska aspekter.

Ett hushåll i en enskild villa ute på landsbygden kräver betydligt mycket mer resurser än ett hushåll i ett flerfamiljshus där många fler nyttjar samma komponenter och servisledning. Den reserverade kapaciteten som ett flerfamiljshus har i elnätet nyttjas dessutom mycket sällan fullt ut såsom i en villa.

Därför användes en så kallad sammanlagringsfaktor på 0,4 för lägenhetstariffen.